Dyrka döden

Jag beundras, och besväras, av hur satanismen är de icke intellektuellas, om så vill kalla det, religion. Satan är en figur helt överlämnad åt den bångstyriga undre samhällsklassen bestående av bråkiga tonåringar och proletärer. Där gestaltas djävulen i fråga utan bakomliggande eftertanke utan som en gestalt som i folkmun kanske kan symbolisera trots mot överheten, men massan hör till klanen i samhället som konsumerar minst litteratur av samtliga samhällsgrupper (arbetarmän). De vet inget om Satan de faktiskt tagit reda på själva. De har ingen grundläggande analys kring Den onde, helvetet eller lidandet. De är minst lika opålästa som de kristna de säger sig sky, och i alla fall vid bibelbältets epicentrum skall du ha tagit dig igenom åtminstone nya testamentet. Att som satanstillvänd ha tagit sig igenom Aleicter Crowleys sataniska storverk, Liber Azerate (en personlig favorit, därav att jag nämner den trots dess avvikande genre), Anton Laveys bibel, Sylvia Townsend Watson,  och för den delen tidigare filosofer som Friedrich Nietzche är mycket ovanligt. Att ens ha tagit sig igenom en roman verkar för den delen tragiskt ovanligt för den som säger sig se mörkret som en konstruktiv kraft i mänsklig tillvaro. 

Jag har alltid satt ord på min omgivning. Upptäckten av det ockulta var inga undantag. Jag ville beskriva det jag fick bevittna. Den mörka konsten för mina ögon. Det djup som framkallade minnen jag inte kan placera. Det tunga, mörka och välkomnande hos den era jag nu ser som en självklar del av min vardag gjorde mig nyfiken på tidigare konspiratörer kring de verk som uppvisades för mig. Att kunna visa mening och konstruktiv kraft genom vetenskapen är viktigt att kunna se värde i. Vetenskapsförnekare som hävdar sig vara satanstillvända har jag lite till övers utom avsmak för. Här blir viktigt att påpeka att jag själv har ett metaperspektiv till satanism. I och med år av litteraturkonsumtion har jag sett det konstruktiva med begreppet, hur den, i sitt enklaste verbala uttryck; samhällskritiska falangen även kallad satanism går att beskriva vetenskapligt och rationellt.

Det smärtar mig att se att de som finns kvar är få, och att en hel lära riskerar att gå i stöpet när satanismen överlämnas åt folkmunnen hos dem som inte har vett nog att förvalta den väl.